Dags att vända blad i relationen till USA

Men Europa läste situationen fel. Obama hade ingen generalplan för oss. Han hade inget emot EU men vände sig successivt bort från det transatlantiska och mot Stilla havet. Han slarvade med kärnvapenpolitiken och signalerade svaghet.

Utan en egen strategi blev priset för Europa högt. Putin testade först det nya läget i Georgien 2008, gick sedan vidare till Krim 2014 och till Syrien 2015 med förödande verkan i regionen och en mycket stor flyktingkris. Och Kina bestämde sig för att avsluta den relativa liberaliseringen och konsolidera kommunistpartiets makt.

När Joe Biden på onsdagen tillträder som president gäller det för Europa att inte göra om samma misstag. Att bli av med Donald Trump är en stor sak, men det är inte en strategi.

Biden kommer att återföra USA till Parisavtalet och WHO, kanske till Iran-avtalet och sluta underminera WTO, Nato och EU. Men trots förhoppningar och nya tonlägen måste Europa nu se till sina egna intressen och inte tro att den nya administrationen arbetar för oss. För det gör den inte. Även Biden kommer att vara protektionist, särskilt i sin ekonomiska post-covid-politik. Även Biden kommer att koncentrera sig på Kina. Och även Biden leder ett i många avseenden problematiskt och splittrat parti i ett delat land.

Därtill tillträder han mitt i pandemins andra och kraftiga våg och de ekonomiska konsekvenserna vet vi än så länge lite om. Inköpschefsindex ser just nu bra ut men de stora förskjutningarna under 2020 är med besked till det sämre: sjunkande världshandel, sjunkande tillväxt, stigande arbetslöshet och snabbt stigande statsskulder plus ett svårt hälsoläge kommer att ta ut sitt pris. Det finns ingen så djup ekonomisk kris som inte har fått allvarliga politiska följder. Biden kommer att vara absorberad av amerikansk inrikespolitik.

Den europeiska allmänhetens inställning till USA har kraftigt försämrats under Trumps presidentperiod. En ny undersökning från tankesmedjan European Council on Foreign Relations visar att bara 10 procent av medborgarna i EU anser att USA är en pålitlig partner. 60 procent anser att det amerikanska politiska systemet är skadat. En bred majoritet vill att EU ställer sig neutralt vid en konflikt mellan USA och Kina/Ryssland. Särskilt den tyska befolkningen är djupt skeptisk. Alla siffror i undersökningen är faktiskt alarmerande för det transatlantiska partnerskapet.

Bland annat på grund av detta finns det nu ett tillfälle för EU att definiera sin egen roll och sina egna intressen och välja de områden där man vill ha fördjupat samarbete med USA. Sverige bör bidra till att EU fokuserar på tre frågor i relationen till den nya administrationen i Washington.

• Ett område som är klart utvecklingsbart och där EU bör vara USA:s främsta partner är klimat och miljö. Joe Biden har aviserat en klimatplan med stora investeringar och mål om total fossilfrihet till 2050. Han ska ta initiativ till ett klimattoppmöte och planerar att avsätta en tredjedel av amerikansk mark och vatten till naturreservat. Riktningen passar den nya EU-kommissionen perfekt och bör välkomnas med öppnast tänkbara armar. För Sverige är ett klimat-Nato ett drömprojekt.

• I handelspolitiken bör EU bestämt men försiktigt förmå USA att integrera Kina. Ett handelskrig med Kina eller olika techbojkotter för att försena kinesisk utveckling ligger absolut inte i EU:s intresse. Det bästa för oss är en fortsatt stark kinesisk tillväxt och att Kina växlar över till en allt grönare och tekniskt avancerad ekonomi. En konfrontation av ideologiska skäl är dömd att misslyckas och riskerar att lämna Europa fattigare och allt mindre relevant. Och att göra Kina till en osäker och skrämd jättevariant av Putins Ryssland tjänar ingen på.

• Men det ligger också i EU:s intresse att stärka demokratierna inför hot från främst Kina och Ryssland. De demokratiska länderna på alla kontinenter behöver samarbeta för att stärka sitt försvar, men framför allt göra den egna läxan och inte lita till att amerikanska ungdomar i uniform alltid ska komma springande. Som nordeuropéer bör till exempel svenskarna engagera sig djupare i Natos engagemang kring Östersjön och visa den nya administrationen i Washington att man bidrar med stabilitet. Det är i grund och botten konstigt att Kanada har 540 soldater i Lettland och Sverige inte en enda öster om Gotland.

Det blir lättare att andas efter klockan 12 amerikansk tid och världen tar ett steg framåt när Biden stiger in i Vita huset på eftermiddagen. Vi har all anledning att lyxa med en dags eufori, eller två. Men denna gång ska vi därefter tänka själva.